Dags för omstart av samverkan mellan Polisen och svensk fotboll

(Denna artikel skrevs ursprungligen för Expressen Debatt och publicerades 1 juni 2019).

Under våren har en het debatt rasat om hur man bör arbeta med säkerhet och trygghet runt svensk elitfotboll. Sprickan mellan å ena sidan Polisen och å den andra Svensk Elitfotboll, klubbar och supportrar har varit monumental. Vi har nu nått en punkt då samtalen om arbetet bör startas om, både av säkerhetsskäl och för att värna ett bredare förtroende för Polisen som myndighet.

Säkerhetsarbetet runt svensk fotboll har de senaste åren varit bra. Sverige har varit ett föregångsland internationellt, såväl i termer av Polisens taktiska koncept som fotbollens samverkan med supportermiljön och utveckling av evenemangsarbetet. Internationella aktörer har studerat och imponerats av hur Polisen, fotbollen och supportrarna samverkat.

Det har inte varit friktionsfritt, men det har fungerat. Resultatet har varit ett successivt förbättrat ordningsläge.

 

Konflikten 2019

I början på 2018 förändrades förutsättningarna. En nationell ramöverenskommelse om säkerhetsarbetet slöts mellan Polisen och Riksidrottsförbundet (RF). Svensk Elitfotbolls (SEF) och klubbarnas röst i samtalen om säkerhetsarbetet försvagades påtagligt. Delvis som en följd har en ny strategi implementerats med full kraft under våren 2019, i Polisens arbete med svensk fotboll. I de så kallade ”Tillstånd för match”, har Polisen infört vad klubbarna uppfattat som kraftigt ingripande villkor om hur de ska arbeta med fotbollsevenemangen.

Kritiken mot Polisens villkorstrategi har varit hård. Den har fördjupats av att den arbetats fram i samverkan med RF, men inte fotbollens aktörer. Resultatet har blivit en djup förtroendekris mellan Polisen och fotbollen. Samtidigt har åtgärderna rört upp heta känslor även bland svenska supportrar.

 

Ökad risk

Från ENABLE Sveriges sida oroas vi djupt av läget. Framgången i svenskt säkerhetsarbete runt fotbollen, har vilat på en balans mellan dialogbaserad och tvingande metodik. Man har arbetat med att bygga förtroende mellan parterna.

Med den nya villkorsstrategin har denna linje brutits. Den havererade samverkan och de stämningar som uppstått inom supportermiljön, har sannolikt ökat riskerna snarare än minskat dem. Den kan antas ha påverkat arbetsmiljön för både Polisens och klubbarnas personal negativt. Den undergräver dessutom förtroendet för Polisen som myndighet bland tusentals unga svenskar, som i många fall tidigare inte ifrågasatt Polisen på det viset. Åtgärdas inte orsakerna, så blir det på sikt ett direkt demokratiproblem.

 

En ohållbar situation

Situationen försämrades ytterligare efter avslöjandet att samtalen om strategin förts inom en liten grupp personer på absolut högsta nivå inom Polisen, RF och Brottsförebyggande Rådet. Den är därmed framarbetad på en nivå som är långt från den operativa kompetensen kring det komplexa arbetet med fotbollsevenemang, ett intryck som förstärks av att till och med polis på operativ nivå öppet ifrågasatt strategin. RF-ordföranden Björn Eriksson anklagades därtill för att, genom kopplingar till intresseorganisationen Säkerhetsbranschen, ha haft ekonomiska incitament att förespråka villkorsstrategin.

Om misstron mot strategin var djup innan, så tycks den efter avslöjandet vara närmast irreparabel. Det finns därför inte längre förutsättningar att arbeta vidare vare sig med nuvarande samverkansformer eller strategi.

Situationen är ohållbar. Det krävs en nystart.

 

Vägen framåt

Hur kan vi då gå vidare? Från ENABLE Sveriges sida rekommenderar vi följande:

  • Villkorsstrategin bör omedelbart pausas. Det är inte rimligt att tro att man kan återställa förtroende och samverkan mellan parterna, samtidigt som man tillämpar en arbetsmetodik som skapar så djup splittring.
  • RF bör ta ett steg tillbaka från samtalen om säkerhetsarbetet runt fotbollen. Ansvaret bör ligga så nära den operativa kompetensen som möjligt, såväl inom Polisen som i det här fallet fotbollen.
  • Dialogen om säkerhetsarbetet bör fortsättningsvis föras mellan beslutande instanser inom Polisen och fotbollen, samt inkludera operativ kompetens på båda sidor.

Inget av detta bör vara vare sig kontroversiellt eller komplicerat, då det ligger i linje både med hur man arbetat tidigare och hur det var tänkt att man skulle arbeta framöver. De konkreta samtalen kan ta vid på den punkt där man senast var överens.

Nuvarande situation är i alla händelser mycket allvarlig – men den kan förbättras. Om parterna agerar snabbt och distinkt, så kan de sannolikt snabbt hitta tillbaka till tidigare framgångsrika samverkan.

Då kan Polisens och den svenska fotbollens gemensamma arbete åter bli ett internationellt föredöme. Det skulle gynna oss alla.

 

Anders Almgren
Filip Lundberg
Jonas Havelund

ENABLE Sverige