Alla inlägg av Anders Almgren

Almgren in i IFK Göteborgs styrelse

I samband med IFK Göteborgs årsmöte valdes vår verksamhetsansvarige, Anders Almgren, in i IFK Göteborgs styrelse.

Det nya förtroendeuppdraget redovisas här, eftersom en del av ENABLE Sveriges arbetsmodell handlar om saklighet och partsneutralitet gentemot centrala aktörer runt fotbollen. Liksom i fallet med vårt fördjupade finansiella samarbete med SEF, är det alltså en fråga om trovärdighet.

I praktiken förändrar inte uppdraget något i vårt arbete, utöver att det ytterligare förstärker bilden av ENABLE Sverige som ett exempel på svensk fotbolls vilja att ta ansvar för en trygg fotbollsmiljö och ett en positiv samexistens med lokalsamhället.

Läs mer här om ENABLE Sveriges trovärdighet.

Om ENABLE Sverige, oberoende och trovärdighet

En central del av ENABLE Sveriges arbetsmodell, är vad vi kallat ”oberoende” från de centrala aktörerna kring fotbollen. I och med vår finansiella överenskommelse med Svensk Elitfotboll, ska några ord sägas om just vårt oberoende och vår trovärdighet.

Vi har skrivit in oberoendet i vår arbetsmodell, därför att debatten kring fotbollen återkommande präglas av en offentlig intressekonflikt, exempelvis mellan fotbollens organisationer och Polismyndigheten. När aktörer tar ställning i sådana, uppstår ofta frågor om agendor, beroendeställning – helt enkelt frågor om trovärdighet.

I vår arbetsmodell, som består av tre ”ben”, handlar två om detta – ”kunskapsbaserat arbete” och just ”oberoende”. Hur gör vi för att kunna agera sakligt och därigenom värna vår trovärdighet? Modellens syfte är både att styra vårt interna arbete och att informera vår omgivning om hur vi arbetar. Men hur påverkas detta av den finansiella överenskommelsen med SEF?

Svaret är: i praktiken inte mycket. Sättet vi operationaliserat ”oberoendet”, är att vi alltid krävt av oss själva att vi ska kunna lägga fram evidens, från forskning eller etablerad praktik, för våra ställningstaganden. Blir vi ifrågasatta, så ska vi helt enkelt kunna peka på källor eller kunskapsbaserade skäl för ståndpunkterna. Det här förändras inte av överenskommelsen med SEF. Tvärt om, SEF har varit tydliga med att en förutsättning för vårt samarbete, är att vi fortsätter agera självständigt och kunskapsbaserat.

Vi är dock medvetna om att överenskommelsen kan förändra perceptionen av oss hos intressenter och andra aktörer. En finansiell koppling mellan ENABLE Sverige och SEF, gör att begreppet ”oberoende” kan verka missvisande. Vi kommer därför ändra terminologin i vår arbetsmodell, till begreppet ”partsneutralitet”.

Vi vill med det markera vad som nyss nämndes: i sakfrågor kräver vi av oss själva att vi alltid ska vara lojala mot vårt syfte samt aktuell kunskapsbas. Vilken aktör som tycker vad ska inte spela roll. Blir vi ifrågasatta, så ska vi kunna visa upp underlaget för vår ståndpunkt. Kan någon på saklig grund övertyga oss om att vi har fel, så ska vi vara beredda ompröva ståndpunkten.

Vi ser fram emot att även fortsättningsvis vara en aktiv del i svensk fotbolls ansvarstagande för en välkomnande, säker, trygg och stämningsfull miljö kring våra fotbollsarenor.

ENABLE Sverige och SEF stärker samarbetet

I vinter har ett nytt och avgörande steg för ENABLE Sverige tagits. Ett stärkt finansiellt samarbete har inletts med Svensk Elitfotboll (SEF), som säkrar vår verksamhet framöver. Vi kommer därmed även fortsättningsvis vara en del av svensk fotbolls ansvarstagande för en trygg och säker miljö runt våra arenor.

Sedan 2015 har vår verksamhet främst finansierats via stöd från Gålöstiftelsen. Detta stöd har planenligt fasats ut under 2020, för att efter hand ersättas av en ny affärsmodell.

SEF har under hela ENABLE Sveriges existens varit en av våra närmsta partners, vid sidan av Svenska Fotbollförbundet, Polismyndigheten och Svenska Fotbollsupporterunionen. Vi är förstås glada och tacksamma över att samarbetet nu fördjupas ytterligare. Överenskommelsen skapar de ekonomiska förutsättningar som krävs för att ENABLE Sverige ska kunna driva verksamheten vidare, något som annars inte varit möjligt.

I och med överenskommelsen avslutas vår ombildningsprocess från projektform, till ENABLE Sveriges fortlöpande verksamhet. Nästa steg i affärsmodellen är att försöka sluta avtal med fler partners, både för att ytterligare stärka vår verksamhet och för att manifestera vår partsneutralitet.

Vi vill avsluta med att rikta ett varmt tack till Gålöstiftelsen för ett unikt och helt avgörande samarbete. Utan Gålös tålamod och tillit hade ENABLE Sverige aldrig kunnat ta form.

Vi återkommer inom kort med några ord om hur överenskommelsen med SEF påverkar vår arbetsmodell.

ENABLE SVERIGE 2020

Ett mycket annorlunda och på många sätt nedslående år går mot sitt slut. ENABLE Sverige avrundar det med en önskan till Er alla om fina helger, ett bättre 2021 – och några ord om vårt 2020.

Året präglades naturligtvis av Covid-19 och dess effekter. Hela samhället har drabbats, såväl branscher som individer; personliga tragedier, försörjning som ryckts undan, trygghet som försvunnit. Som bekant har även fotbollen drabbats. Det har krävts hårt arbete från hela Fotbollssverige för att hålla fotbollen upprätt, men trots det tycks många klubbars ekonomiska utfall vara bättre än befarat. Faran är inte över, men så här långt är det är bra jobbat.

 

ENABLE Sveriges framtid

För vår del handlade 2020 i hög grad om ekonomi redan innan Covid-19 slog till. Det här var sista året som det mycket generösa fyraåriga stöd som vi fått från Gålöstiftelsen, kunde försörja vår verksamhet. Vi behövde därmed hitta en ny finansiering eller avveckla vårt arbete. Detta var ett steg i den process som inleddes 2018, i och med bildandet av ENABLE Sverige: lansering av en ny affärsplan. Vi skulle lämna vår gamla projektform, med ett finansiellt slutdatum, och hitta en modell för en långsiktigt löpande verksamhet.

När vi nu summerarar året, konstaterar vi att första delmålet i affärsplanen uppnåtts. Vi har säkrat ett avtal med en ny huvudpartner, om vilken vi kommer berätta mer i annat sammanhang. Under 2021 är planen att försöka bredda vår avtalspalett, för att på så sätt förstärka hållbarheten i vår verksamhet.

Vid sidan om den tvingande frågan om en ekonomisk framtid, innebar pandemin att så gott som alla andra planer omkullkastades. Naturliga kontaktytor med våra partners – arbete med samverkans- och utvecklingsfrågor, runt fotbollsevenemang eller med utbildningar – har pausats. Vi fick styra om vårt arbete. Nedan ges några exempel på hur det sett ut.

 

Q&A om fotbollsdebatten

Då en offentlig debatt om ”fotbollens kostnader för samhället” åter dök upp – den här gången med fokus på ”hur mycket Polisen sparar på att fotbollsevenemang ställs in till följd av Covid” – tog vi fram en Q&A på ämnet. Här försökte vi besvara vanliga men onyanserade frågor som ofta dyker upp i anslutning till debatten om fotbollen.  Exempel var: ”Är det rimligt att elitfotbollen kostar samhället så mycket pengar?”, ”Borde inte klubbarna betala för säkerheten?” och ”Varför finns huliganer bara runt fotbollen?” Syftet var att bidra till en kunskapsbaserad och mera nyanserad debatt.

Ni hittar vår Q&A här.

 

Samverkan kring ”smittsäkra evenemang”

Pandemin innebar även att helt nya arbetsfält uppenbarade sig. En stor del av debatten kring fotbollen i år, handlade om när och hur fotbollsevenemangen skulle kunna öppna för publik. I sammanhanget utbröt periodvis infekterade meningsutbyten mellan å ena sidan fotbollens olika aktörer och å den andra Folkhälsomyndigheten och ansvariga politiker.

Vi kan inget om pandemibekämpning, däremot arbetar vi uttryckligen med hållbar samverkansmetodik – hur kan man skapa en samverkan som gynnar alla inblandade och samtidigt undviker kris och konflikt? Vi strävar dessutom alltid efter att arbeta kunskapsbaserat.

Vi noterade att man i vårt grannland, Danmark, både lyckats arbeta tillsammans kring frågan om publika fotbollsevenemang och dessutom hittat en metod för säker öppning av fotbollen, komplett med planer för att ta ett steg tillbaka och stänga ned vid behov. Vi gick därför igenom materialet och frågade oss: hur gjorde de och vad kan vi lära?

Ni hittar resultatet här.

 

ENABLE Sverige på Youtube – mer om villkorsfrågan

Vi avrundade året med att åter ta oss an de senaste årens stora konflikt kring fotbollen – villkorfrågan. Samtidigt försökte vi utveckla vår förmåga att sprida kunskap.

Efter frågor från Dagens Nyheter, började vi titta närmare på det rättsfall där AIK överklagat ett polisvillkor om begränsning av kapaciteten på deras klackläktare, Norra Ståplats. Såväl Förvaltningsrätten som Kammarrätten hade avslagit AIK:s överklagan och alltså hävdat att kapacitetsbegränsningen både var rimlig och fyller sitt syfte.

Vi ägnade veckor åt att läsa in oss på rättsfallet. Vi insåg snabbt, för det första, att det i hög grad var ett koncentrat av hela villkorsfrågan: det exemplifierade konflikten, dess effekter samt de brister som vi anser finns i hela villkorstillämpningen 2019.

För det andra insåg vi att frågans komplexitet även gjorde den nästan omöjlig att kommunicera i text; det skulle bli så långt att inte ens folk som arbetar med fotbollssäkerhet skulle läsa.

För att underlätta för alla intresserade att sätta sig in i frågan, satte vi därför upp en Youtubekanal och presenterade resultatet i en film, ”Villkoret är verkningslöst”.

Ni hittar filmen här, samt en sammanfattning här.

Vi kommer framöver försöka utveckla vår förmåga att presentera information via film och hoppas att det på sikt ska kunna bli en viktig plattform för kunskapsspridning för oss.

 

Med detta avrundar vi verksamhetsåret 2020. 2021 kommer innebära nya utmaningar för både fotbollen, alla aktörer som arbetar kring den – och för oss. Vi är glada att vi även fortsatt kommer vara en del av det arbetet.

Film: ”Villkoret är verkningslöst”

Den 21 september föll domen i Kammarrätten: AIK:s överklagan av ett villkor om kapacitetsbegränsning på deras klackläktare, Norra Stå, avslogs för andra gången. Rätten ansåg därmed att villkoret om en maxkapacitet på 2.500 personer på läktaren, motsvarar lagens krav på bland annat effektivitet. Men – vilket stöd finns för den bedömningen? ENABLE Sverige analyserar frågan.

Det var för några veckor sedan som vi av Dagens Nyheter blev ombedda att kommentera nämnda rättsfall. Vi avvaktade eftersom vi ville läsa in oss på det innan vi uttalade oss. Fallet visade sig vara intressant och det slutade med att vi tog fram en informationsfilm för att belysa det. Vi studerade domarna och frågade oss:

– Var rättens beslut kunskapsbaserat?
– Vilket stöd finns för att villkoret fungerar?

 

Analysen

Vad vi gjorde, var att gå igenom rättens underlag för domarna i Förvaltningsrätten och Kammarrätten. Därefter ställde vi materialet mot den kunskapsbas som vi alltid tillämpar, bestående dels av etablerad erfarenhet och dels vetenskaplig teori (i det här fallet om sociala identiteter, gruppdynamik och hur folksamlingar fungerar). Därefter analyserade vi och drog slutsatser.

 

Slutsatserna

Vi hittade inget kunskapsbaserat stöd för att villkoret om kapacitetsbegränsning skulle kunna fylla sitt syfte om ökad säkerhet och större möjlighet att ingripa med ordningspersonal på läktaren. Vår tolkning är att vare sig erfarenhet eller akademisk teori talar för att så skulle vara fallet.

 

En bredare problematik?

Men – är bristen på kunskapsunderlag unikt för just det här fallet och villkoret, eller är problematiken mera allmän beträffande villkorstrategin? Vi tror att den frågan är befogad. Ett skäl till att vi gjorde en inspelad analys av det här, är att andra tillämpningar av villkorsstrategin tycks ha likheter med det här fallet. Om det stämmer, så kan det både förklara den infekterade konflikt som uppstod 2019 och illustrera vikten av att få stopp på den snabbt – för alla parters skull.

Tanken med filmen är därmed att sprida resonemanget, för att det ska kunna användas även på andra områden (exempelvis närgången visitation och förbudet mot flaggor). Förhoppningsvis ska resonemanget kunna bidra till att parterna samlas runt evidens och söker en lösningsorienterad väg framåt.

 

Bedöm resonemanget själva

Vad som inte framgick av gårdagens kortfilm, där bland annat slutsatserna återgavs, var hur materialet såg ut samt hur vi analyserade det. Samma ska gällde den artikel som DN publicerade (se här).

I dagens film – som ni hittar nedan – framgår hela argumentationen. Filmen är lång, men det beror på att det är viktigt för oss att alla med intresse, själva ska få en chans att bedöma trovärdigheten och – om så önskas – ifrågasätta analysen.

Målet är en kunskapsbaserad debatt. Kan någon presentera nytt material eller argument för att vi missat något, så ska vi gladeligen göra en ny bedömning. Alla tjänar på en initierad diskussion. Det ska tillägas att vi, som en del av detta förhållningssätt, skickade filmen till ansvariga inom Polismyndigheten under gårdagen.

Hur som helst, ni hittar filmen här:

 

(För att förekomma eventuella frågor om det akademiska kunskapsunderlaget: ett missförstånd som ibland finns angående den teori om folksamlingar vi återger, är att den bara gäller operativt arbete i direkt anslutning till folksamlingar. De mekanismer kring legitimitet och hur folksamlingar reagerar på förändringar av denna, påverkas dock även av policy- och rättstillämpning. Detta framgår bland annat i den akademiska artikeln ”Decidely Frosty”, som nämns i filmen och som publicerades på Idrottsforum i oktober 2019).

ENABLE Sverige på Youtube

Under dagen släpptes en kortfilm framtagen av ENABLE Sverige, som belyser delar av den så kallade villkorsfrågan. Detta innebar samtidigt en lansering av en ny kommunikationsplattform för oss: en ny youtube-kanal. Prenumerera gärna!

Anledningen till att vi tar det här steget, är att vi vill öka tillgänglighet och spridning i det informationsmaterial vi tar fram. För många är det lättare att ta in återberättad information med visuellt stöd, än att behöva läsa långa texter. Vi vill helt enkelt möta det och därigenom bli mer effektiva i arbetet för en kunskapsbaserad debatt om arbetet för en trygg och säker svensk fotboll.

Vår ambition är att kunna arbeta brett med det här formatet och dessutom använda det förhållandevis snabbt när vi ser en möjlighet. Vi har därför behållit produktionen internt. Även om vårt huvudfokus alltid ligger på innehållet, så hoppas vi kunna utveckla kvalitén på produktionen över tid.

Ni hittar dagens kortfilm nedan. I morgon, tisdagen 10 november, kommer en längre version där hela analysen framgår.

SWE vs DK: Corona och öppningen av fotbollen

Svensk fotboll väntar på beslut om publik över 50 personer ska tillåtas på arenorna under hösten. I Danmark startades en ny säsong i helgen – med tusentals människor på läktarna, trots att dansk Coronapolitik i övrigt är mer restriktiv än här. Vad beror skillnaden på och vad kan vi lära av en jämförelse?

————————————————————————————-

EDIT 15/9: Under en presskonferens tisdagen 15/9 meddelades nya restriktioner i 17 kommuner i Köpenhamnsområdet. De nya reglerna träder i kraft torsdagen 17/9 och gäller i dagsläget två veckor framåt. Som en följd begränsas åskådarantalet på Superligamatcher i nämnda kommuner till max 500 personer. I praktiken påverkas två klubbar, FC Köpenhamn och Bröndby IF. För övriga gäller tidigare regler.

Vi ber dock läsaren notera att denna text analyserar de fotbollsrelaterade arbetsprocesserna och samverkan kring Corona i Danmark respektive Sverige. Hur är arbetet organiserat? Beslutens innehåll – exempelvis tillåtna åskådarantal – kommer sannolikt förändras fler gånger, i takt med förändrat läge eller ny kunskap. Vid varje sådant tillfälle kommer en effektiv arbetsprocess vara till nytta.

————————————————————————————-

Arbetet för att öppna svensk fotboll i Coronapandemins spår, har pågått sedan i våras. Den utdragna processen är ett exempel på hur svår bred samverkan kring fotbollen ofta är. Men så måste det inte vara. Detta avslöjas på ett obarmhärtigt vis då man jämför de fotbollsrelaterade arbetsprocesserna kring Corona i Sverige och Danmark.

Vi belyser respektive hantering och reflekterar över potentiella lärdomar.

 

Processen i Sverige

I Sverige togs beslut om att stänga fotbollen i mars. Arbetet för att kunna öppna för fotbollsspel tog vid direkt på olika nivåer – men det är inte helt lätt att följa eftersom ingen samlad, offentlig dokumentation finns.

De formella samtalen fördes främst mellan Folkhälsomyndigheten (FHM) och Riksidrottsförbundet (RF). I våras handlade det om att alls få spela, utan publik. Den diskussionen pågick hela våren och präglades av ovisshet, en växande frustration och till slut kritik mot bristande dialog och rop på engagemang från politiken. Motståndet från FHM mot att starta upp, handlade i hög grad om oro för  supportersamlingar utanför arenor eller på krogar.

Efter seriestarten juni har debatten handlat om möjligheten att släppa in publik under säkra former. Även i denna fas har parternas offentliga utspel handlat om haltande samverkan och frustration. Frånvaron av dialog har ifrågasatts från fotbollen och Svenska Fotbollförbundet (SvFF) har efterfrågat engagemang från ansvariga politiker. Från myndighetshåll har man fortsatt varit skeptiska till publika evenemang. FHM har oroat sig för smittrisk både på evenemangen och i kollektivtrafiken. Polisen har ifrågasatt hur de ska kunna administrera regler som tar hänsyn till olika arenors totalkapacitet och efterfrågat ett absolut tak.

Det tycks uppenbart att arbetet aldrig systematiserats i en lösningsorienterad, gemensam process. Resultatet har blivit spretigt och präglats av problemfokus och offentlig irritation, som pågått åtminstone sedan april och ännu i september inte ser något slut.

 

Processen i Danmark

Den danska processen ger ett helt annat intryck. Liksom här stängdes dansk fotboll i mars och arbetet för att kunna öppna på ett smittsäkert sätt tog vid. Efter beslut på regeringsnivå i mitten på maj, återupptogs spel utan publik den 29/5. Därefter gick det snabbt.

I början av juni togs ett fast grepp om frågan om publikens återkomst. Hur processen för öppning därefter sett ut kan utläsas bland annat i ett PM 200630 (med tillhörande bilagor) från det danska Kulturministeriet, som vi hänvisar till som källa nedan:

 

8 juni:

Beslut togs på regerings- och partiledarnivå, om att kulturministern, sundheds- och äldreministern samt justitieministern, skulle kalla till samtal om öppning av den danska Superligan för spel med mer än 500 åskådare på ett säkert sätt (bilaga 2, s 3).

10 juni:

Statens Serum Institut (SSI), en av de danska hälsovårdsmyndigheterna, presenterade en tvåsidig riskanalys. Här drogs kunskapsbaserade riktlinjer upp för de risker som evenemangen måste klara av att hantera (bilaga 1).

12-13 juni:

Beslut fattades, åter på politisk nivå, om att försök att öppna för publik över 500 personer skulle genomföras i två etapper (PM). Första etappen skulle genomföras vid tre ligamatcher under perioden 20-22 juni. Etapp 2 skulle, om relevanta hälsomyndigheter bedömde att smittskyddet upprätthölls, omfatta resterande matcher under innevarande säsong.

Rigspolitiet gjordes ansvariga för process och en skriftlig utvärdering. Delaktiga i utvärderingen skulle ”Rigspolitiet, Styrelsen for Patientsikkerhed (STPS), Statens Serum Institut (SSI), Divisionsforeningen og Dansk Boldspil Union (DBU)” vara. Riktlinjer och utvärderingsscheman angavs. (Bilaga 2, s 3)

Relevanta aktörer hade därmed identifierats och bjudits in, ett tydligt mål formulerats, ansvar fördelats samt en formell struktur och tidsram för arbetet satts.

14 juni:

Rigspolitiet beslöt att i slutet på juni genomföra testerna i etapp 1 vid följande matcher: AC Horsens-Randers FC 20/6, Bröndby IF-FCK 21/6 och Lyngby BK-OB 22/6. Operativ kompetens användes, då arrangerande föreningar tog fram underlag för genomförande av matcherna.

16 juni:

Med arrangörernas underlag som stöd, fattade Rigspolitiet beslut om följande åskådarantal under etapp 1 (bilaga 2, s 4): AC Horsens fick ta in 900 personer, Bröndby IF 3.544 personer, Lyngby BK 700 personer (vilket 21/6 höjdes till 900).

20-22 juni:

Matcherna genomfördes enligt säkerhetsplan och med utvärderingsgruppen på plats.

25 juni:

Tre dagar senare presenterades en skriftlig analys av testerna i etapp 1 (bilaga 2). Analysgruppen bestod av fjorton personer från polisen, STPS och SSI samt Divisionsforeningen och DBU. Rapporten går igenom hela processen och samlar slutsatserna om hur smittsäkra matchevenemang kan utformas. Därmed var en gemensam utvärdering och plan, förankrad hos alla relevanta parter, färdigställd.

30 juni:

Ytterligare fem dagar senare och drygt tre veckor efter processens formella inledning, presenterades det PM från Kulturministeriet som hela den här genomgången baseras på.

PM:et samlar riktlinjerna för fortsatt fotbollsspel med mer än 500 personer på läktarna, komplett med ramar för hur det hela ska gå till och underlag i bilagorna. Riktlinjerna gällde från avslutningen av Superligan 2019/2020 (etapp 2). När Superligan startade om på fem arenor nu i helgen 12-13 september (en match spelas idag), fanns mellan 6.775 (Bröndby IF, se bilder längst ned) och 1.216 (AC Horsens) åskådare på läktarna.

 

Lärdomarna – dags för en nationell samordnare?

Den danska processen framstår som ett skolexempel på vad ENABLE Sverige brukar beskriva som hållbar samverkan. Den överglänser Sveriges motsvarighet, både sett till systematik och resultat.

Skillnaden ligger i organiseringen av arbetet. Utmaningarna har i båda länder varit så komplexa att en tydlig styrning, målbild och arbetsordning krävts. Det insåg man i Danmark, men inte i Sverige.

Tyvärr är detta något som präglat även andra sammanhang där fotbollen och omgivande samhälle försökt hantera gemensamma utmaningar. Ett exempel är den konflikt kring villkorsskrivning som präglade 2019. Så, hur kan man komma tillrätta med det här?

Klart är att det krävs styrning från högsta nivå. Det kan lösas som i Danmark, där ansvariga politiker tog rodret. Men eftersom samverkansproblemet inte är isolerat till Corona, utan återkommande, skulle det även kunna delegeras. Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollssupporterunionen var inne på detta hösten 2019, då de i anslutning till villkorskonflikten föreslog att en ny nationell samordnare skulle tillsättas för att hålla samman arbetet.

Det verkar uppenbart att en sådan skulle vara nyttig i fler sammanhang. Kanske är det dags att titta på förslaget igen?

(Bilder: Sarah Agerklint, Bröndby Support).

Q&A inför framtida fotbollsdebatter

”Betalar fotbollsklubbarna för sin säkerhet? Är det rimligt att fotbollen kostar så mycket pengar? Varför finns huliganer bara runt fotbollen?” Många frågor återkommer regelbundet i debatten. ENABLE Sverige biter i några av dem.

I förra veckan tog en mycket märklig offentlig debatt fart. En bärande idé var att polisens arbete med stora evenemang som ”fotboll, konserter och festivaler”, tar resurser från brottsutredningar. Flera större nyhetsmedia och debattörer lyfte frågan. Tyvärr präglades debatten av en hel del förvirring, stereotyp förförståelse och tveksamma, outtalade premisser.

Debatten hade en specifik vinkel, men är inte ny. Tvärtom, frågorna återkommer regelbundet i offentligheten. Vi har därför tagit fram en Q&A, som vi hoppas ska kunna hjälpa intresserade samhällsdebattörer att sätta sig in mera i fotbollsfrågorna.

De frågor som är inkluderade i texten är:

  1. ”Är det rimligt att Polisens arbete med fotboll ska påverka deras förmåga att utreda brott?”
  2. ”Borde inte klubbarna betala för säkerheten?”
  3. Hur vanligt är ’läktarvåldet’?
  4. Var sker ordningsstörningar runt fotbollen?
  5. ”Borde inte klubbarna betala för polisinsatsen?”
  6. ”Är det rimligt att elitfotbollen kostar samhället så mycket pengar?”
  7. ”Kan vi inte stänga ute publiken, så slipper vi problemen?”
  8. ”Borde inte supportrarna ta ansvar för sitt beteende?”
  9. ”Varför måste fotbollsfans slåss?”
  10. ”Varför finns huliganer bara runt fotbollen?”
  11. ”Vad är lösningen på fotbollens problem”?
  12. Var kan jag läsa mer?

Vi ber läsarna notera att ämnena är stora och komplexa. Vi vill därför betona att det här inte ska ses som några ”definitiva svar”, utan snarare som ett introducerande diskussionsunderlag ägnade att förstärka ett kunskapsbaserat offentligt samtal.

Om ni saknar något, eller för den delen hittar tveksamheter, så är ni välkomna att höra av er. Vi kompletterar eller justerar i mån av behov.

Ni hittar vår Q&A här.

ENABLE Sverige i Fotbollsfredag

Under fredagen gästade ENABLE Sverige CMores fotbollsmagasin ”Fotbollsfredag”, i en kort intervju om återstarten av elitfotbollen samt fjolårets villkorskonflikt.

Programledarna Olof Lundh och Gusten Dahlin undrade bland annat hur vi, i ljuset av Covid-pandemin, ser på risken för organiserade supportersamlingar i samband med återstarten av fotbollen. Därtill fick vi frågor om 2019 års villkorskonflikt och vad som behöver göras för att undvika en upprepning när publik åter tillåts runt fotbollen.

Ni kan se klippet här (ca 24:30 in).

ENABLE Sveriges hemsida uppdaterad

ENABLE Sveriges hemsida har uppdaterats innehållsmässigt och grafiskt. Ambitionen har varit att bättre beskriva oss själva och vår arbetsmodell, samt förstärka vår förmåga till informationsspridning.

Hemsidan har en del nya inslag. Rent visuellt sticker den nya publikationsslidern ut, till höger i bild. För närvarande laddad med våra fem mest aktuella publikationer, ger den enkel åtkomst till viktigare informationsmaterial som vi givit ut. Man flyttar sig enkelt mellan titlarna med hjälp av pilarna.

Innehållsmässigt finns även andra förändringar. Vad beträffar publikationer, så finns en komplett lista om man klickar på menyalternativet ”Media”. Som rullgardinsval finns även ”Twittertrådar”, där vi samlat en rad av våra mera resonerande twittertrådar. Syftet är både att tillgängliggöra informationen och att exemplifiera vår praktiska tillämpning av våra arbetsmetoder i dagsaktuell debatt.

Menyalternativen är justerade även vid sidan av ”Media”. Centralt, vid sidan av ”Nyheter”, är tre rubriker som presenterar ENABLE Sverige och vår arbetsmodell. ”Om oss” ger en överblick – bland annat om syfte och mål, vår organisation och våra partnerskap. ”Arbetsmodell” beskriver den modell som styr vårt interna arbete och i hög grad utgör vår idé om hur svensk fotboll och omgivande aktörer bör arbeta tillsammans för att säkra en hållbar samverkan och ett kunskapsbaserat arbete. Under rubriken ”Praktiskt arbete”, slutligen, exemplifierar vi den konkreta verksamheten.

Välkomna att navigera runt på sidan. Har ni synpunkter eller frågor är ni välkomna att höra av er.