Alla inlägg av Anders Almgren

SWE vs DK: Corona och öppningen av fotbollen

Svensk fotboll väntar på beslut om publik över 50 personer ska tillåtas på arenorna under hösten. I Danmark startades en ny säsong i helgen – med tusentals människor på läktarna, trots att dansk Coronapolitik i övrigt är mer restriktiv än här. Vad beror skillnaden på och vad kan vi lära av en jämförelse?

————————————————————————————-

EDIT 15/9: Under en presskonferens tisdagen 15/9 meddelades nya restriktioner i 17 kommuner i Köpenhamnsområdet. De nya reglerna träder i kraft torsdagen 17/9 och gäller i dagsläget två veckor framåt. Som en följd begränsas åskådarantalet på Superligamatcher i nämnda kommuner till max 500 personer. I praktiken påverkas två klubbar, FC Köpenhamn och Bröndby IF. För övriga gäller tidigare regler.

Vi ber dock läsaren notera att denna text analyserar de fotbollsrelaterade arbetsprocesserna och samverkan kring Corona i Danmark respektive Sverige. Hur är arbetet organiserat? Beslutens innehåll – exempelvis tillåtna åskådarantal – kommer sannolikt förändras fler gånger, i takt med förändrat läge eller ny kunskap. Vid varje sådant tillfälle kommer en effektiv arbetsprocess vara till nytta.

————————————————————————————-

Arbetet för att öppna svensk fotboll i Coronapandemins spår, har pågått sedan i våras. Den utdragna processen är ett exempel på hur svår bred samverkan kring fotbollen ofta är. Men så måste det inte vara. Detta avslöjas på ett obarmhärtigt vis då man jämför de fotbollsrelaterade arbetsprocesserna kring Corona i Sverige och Danmark.

Vi belyser respektive hantering och reflekterar över potentiella lärdomar.

 

Processen i Sverige

I Sverige togs beslut om att stänga fotbollen i mars. Arbetet för att kunna öppna för fotbollsspel tog vid direkt på olika nivåer – men det är inte helt lätt att följa eftersom ingen samlad, offentlig dokumentation finns.

De formella samtalen fördes främst mellan Folkhälsomyndigheten (FHM) och Riksidrottsförbundet (RF). I våras handlade det om att alls få spela, utan publik. Den diskussionen pågick hela våren och präglades av ovisshet, en växande frustration och till slut kritik mot bristande dialog och rop på engagemang från politiken. Motståndet från FHM mot att starta upp, handlade i hög grad om oro för  supportersamlingar utanför arenor eller på krogar.

Efter seriestarten juni har debatten handlat om möjligheten att släppa in publik under säkra former. Även i denna fas har parternas offentliga utspel handlat om haltande samverkan och frustration. Frånvaron av dialog har ifrågasatts från fotbollen och Svenska Fotbollförbundet (SvFF) har efterfrågat engagemang från ansvariga politiker. Från myndighetshåll har man fortsatt varit skeptiska till publika evenemang. FHM har oroat sig för smittrisk både på evenemangen och i kollektivtrafiken. Polisen har ifrågasatt hur de ska kunna administrera regler som tar hänsyn till olika arenors totalkapacitet och efterfrågat ett absolut tak.

Det tycks uppenbart att arbetet aldrig systematiserats i en lösningsorienterad, gemensam process. Resultatet har blivit spretigt och präglats av problemfokus och offentlig irritation, som pågått åtminstone sedan april och ännu i september inte ser något slut.

 

Processen i Danmark

Den danska processen ger ett helt annat intryck. Liksom här stängdes dansk fotboll i mars och arbetet för att kunna öppna på ett smittsäkert sätt tog vid. Efter beslut på regeringsnivå i mitten på maj, återupptogs spel utan publik den 29/5. Därefter gick det snabbt.

I början av juni togs ett fast grepp om frågan om publikens återkomst. Hur processen för öppning därefter sett ut kan utläsas bland annat i ett PM 200630 (med tillhörande bilagor) från det danska Kulturministeriet, som vi hänvisar till som källa nedan:

 

8 juni:

Beslut togs på regerings- och partiledarnivå, om att kulturministern, sundheds- och äldreministern samt justitieministern, skulle kalla till samtal om öppning av den danska Superligan för spel med mer än 500 åskådare på ett säkert sätt (bilaga 2, s 3).

10 juni:

Statens Serum Institut (SSI), en av de danska hälsovårdsmyndigheterna, presenterade en tvåsidig riskanalys. Här drogs kunskapsbaserade riktlinjer upp för de risker som evenemangen måste klara av att hantera (bilaga 1).

12-13 juni:

Beslut fattades, åter på politisk nivå, om att försök att öppna för publik över 500 personer skulle genomföras i två etapper (PM). Första etappen skulle genomföras vid tre ligamatcher under perioden 20-22 juni. Etapp 2 skulle, om relevanta hälsomyndigheter bedömde att smittskyddet upprätthölls, omfatta resterande matcher under innevarande säsong.

Rigspolitiet gjordes ansvariga för process och en skriftlig utvärdering. Delaktiga i utvärderingen skulle ”Rigspolitiet, Styrelsen for Patientsikkerhed (STPS), Statens Serum Institut (SSI), Divisionsforeningen og Dansk Boldspil Union (DBU)” vara. Riktlinjer och utvärderingsscheman angavs. (Bilaga 2, s 3)

Relevanta aktörer hade därmed identifierats och bjudits in, ett tydligt mål formulerats, ansvar fördelats samt en formell struktur och tidsram för arbetet satts.

14 juni:

Rigspolitiet beslöt att i slutet på juni genomföra testerna i etapp 1 vid följande matcher: AC Horsens-Randers FC 20/6, Bröndby IF-FCK 21/6 och Lyngby BK-OB 22/6. Operativ kompetens användes, då arrangerande föreningar tog fram underlag för genomförande av matcherna.

16 juni:

Med arrangörernas underlag som stöd, fattade Rigspolitiet beslut om följande åskådarantal under etapp 1 (bilaga 2, s 4): AC Horsens fick ta in 900 personer, Bröndby IF 3.544 personer, Lyngby BK 700 personer (vilket 21/6 höjdes till 900).

20-22 juni:

Matcherna genomfördes enligt säkerhetsplan och med utvärderingsgruppen på plats.

25 juni:

Tre dagar senare presenterades en skriftlig analys av testerna i etapp 1 (bilaga 2). Analysgruppen bestod av fjorton personer från polisen, STPS och SSI samt Divisionsforeningen och DBU. Rapporten går igenom hela processen och samlar slutsatserna om hur smittsäkra matchevenemang kan utformas. Därmed var en gemensam utvärdering och plan, förankrad hos alla relevanta parter, färdigställd.

30 juni:

Ytterligare fem dagar senare och drygt tre veckor efter processens formella inledning, presenterades det PM från Kulturministeriet som hela den här genomgången baseras på.

PM:et samlar riktlinjerna för fortsatt fotbollsspel med mer än 500 personer på läktarna, komplett med ramar för hur det hela ska gå till och underlag i bilagorna. Riktlinjerna gällde från avslutningen av Superligan 2019/2020 (etapp 2). När Superligan startade om på fem arenor nu i helgen 12-13 september (en match spelas idag), fanns mellan 6.775 (Bröndby IF, se bilder längst ned) och 1.216 (AC Horsens) åskådare på läktarna.

 

Lärdomarna – dags för en nationell samordnare?

Den danska processen framstår som ett skolexempel på vad ENABLE Sverige brukar beskriva som hållbar samverkan. Den överglänser Sveriges motsvarighet, både sett till systematik och resultat.

Skillnaden ligger i organiseringen av arbetet. Utmaningarna har i båda länder varit så komplexa att en tydlig styrning, målbild och arbetsordning krävts. Det insåg man i Danmark, men inte i Sverige.

Tyvärr är detta något som präglat även andra sammanhang där fotbollen och omgivande samhälle försökt hantera gemensamma utmaningar. Ett exempel är den konflikt kring villkorsskrivning som präglade 2019. Så, hur kan man komma tillrätta med det här?

Klart är att det krävs styrning från högsta nivå. Det kan lösas som i Danmark, där ansvariga politiker tog rodret. Men eftersom samverkansproblemet inte är isolerat till Corona, utan återkommande, skulle det även kunna delegeras. Svensk Elitfotboll och Svenska Fotbollssupporterunionen var inne på detta hösten 2019, då de i anslutning till villkorskonflikten föreslog att en ny nationell samordnare skulle tillsättas för att hålla samman arbetet.

Det verkar uppenbart att en sådan skulle vara nyttig i fler sammanhang. Kanske är det dags att titta på förslaget igen?

(Bilder: Sarah Agerklint, Bröndby Support).

Q&A inför framtida fotbollsdebatter

”Betalar fotbollsklubbarna för sin säkerhet? Är det rimligt att fotbollen kostar så mycket pengar? Varför finns huliganer bara runt fotbollen?” Många frågor återkommer regelbundet i debatten. ENABLE Sverige biter i några av dem.

I förra veckan tog en mycket märklig offentlig debatt fart. En bärande idé var att polisens arbete med stora evenemang som ”fotboll, konserter och festivaler”, tar resurser från brottsutredningar. Flera större nyhetsmedia och debattörer lyfte frågan. Tyvärr präglades debatten av en hel del förvirring, stereotyp förförståelse och tveksamma, outtalade premisser.

Debatten hade en specifik vinkel, men är inte ny. Tvärtom, frågorna återkommer regelbundet i offentligheten. Vi har därför tagit fram en Q&A, som vi hoppas ska kunna hjälpa intresserade samhällsdebattörer att sätta sig in mera i fotbollsfrågorna.

De frågor som är inkluderade i texten är:

  1. ”Är det rimligt att Polisens arbete med fotboll ska påverka deras förmåga att utreda brott?”
  2. ”Borde inte klubbarna betala för säkerheten?”
  3. Hur vanligt är ’läktarvåldet’?
  4. Var sker ordningsstörningar runt fotbollen?
  5. ”Borde inte klubbarna betala för polisinsatsen?”
  6. ”Är det rimligt att elitfotbollen kostar samhället så mycket pengar?”
  7. ”Kan vi inte stänga ute publiken, så slipper vi problemen?”
  8. ”Borde inte supportrarna ta ansvar för sitt beteende?”
  9. ”Varför måste fotbollsfans slåss?”
  10. ”Varför finns huliganer bara runt fotbollen?”
  11. ”Vad är lösningen på fotbollens problem”?
  12. Var kan jag läsa mer?

Vi ber läsarna notera att ämnena är stora och komplexa. Vi vill därför betona att det här inte ska ses som några ”definitiva svar”, utan snarare som ett introducerande diskussionsunderlag ägnade att förstärka ett kunskapsbaserat offentligt samtal.

Om ni saknar något, eller för den delen hittar tveksamheter, så är ni välkomna att höra av er. Vi kompletterar eller justerar i mån av behov.

Ni hittar vår Q&A här.

ENABLE Sverige i Fotbollsfredag

Under fredagen gästade ENABLE Sverige CMores fotbollsmagasin ”Fotbollsfredag”, i en kort intervju om återstarten av elitfotbollen samt fjolårets villkorskonflikt.

Programledarna Olof Lundh och Gusten Dahlin undrade bland annat hur vi, i ljuset av Covid-pandemin, ser på risken för organiserade supportersamlingar i samband med återstarten av fotbollen. Därtill fick vi frågor om 2019 års villkorskonflikt och vad som behöver göras för att undvika en upprepning när publik åter tillåts runt fotbollen.

Ni kan se klippet här (ca 24:30 in).

ENABLE Sveriges hemsida uppdaterad

ENABLE Sveriges hemsida har uppdaterats innehållsmässigt och grafiskt. Ambitionen har varit att bättre beskriva oss själva och vår arbetsmodell, samt förstärka vår förmåga till informationsspridning.

Hemsidan har en del nya inslag. Rent visuellt sticker den nya publikationsslidern ut, till höger i bild. För närvarande laddad med våra fem mest aktuella publikationer, ger den enkel åtkomst till viktigare informationsmaterial som vi givit ut. Man flyttar sig enkelt mellan titlarna med hjälp av pilarna.

Innehållsmässigt finns även andra förändringar. Vad beträffar publikationer, så finns en komplett lista om man klickar på menyalternativet ”Media”. Som rullgardinsval finns även ”Twittertrådar”, där vi samlat en rad av våra mera resonerande twittertrådar. Syftet är både att tillgängliggöra informationen och att exemplifiera vår praktiska tillämpning av våra arbetsmetoder i dagsaktuell debatt.

Menyalternativen är justerade även vid sidan av ”Media”. Centralt, vid sidan av ”Nyheter”, är tre rubriker som presenterar ENABLE Sverige och vår arbetsmodell. ”Om oss” ger en överblick – bland annat om syfte och mål, vår organisation och våra partnerskap. ”Arbetsmodell” beskriver den modell som styr vårt interna arbete och i hög grad utgör vår idé om hur svensk fotboll och omgivande aktörer bör arbeta tillsammans för att säkra en hållbar samverkan och ett kunskapsbaserat arbete. Under rubriken ”Praktiskt arbete”, slutligen, exemplifierar vi den konkreta verksamheten.

Välkomna att navigera runt på sidan. Har ni synpunkter eller frågor är ni välkomna att höra av er.

”ENABLE Sverige 2020”

ENABLE Sverige släpper nu ett nytt informationsmaterial, där vi presenterar oss själva och vår arbetsmodell: ”ENABLE Sverige 2020”. Publiceringen markerar slutet på en lång ombildningsprocess och samtidigt ett avstamp inför framtiden.

Det nya materialet presenterar vår verksamhet från syfte och mål, över vår arbetsmodell ned till den praktiska verksamheten inom ramen för våra arbetsområden. Fokus ligger i hög grad på arbetsmodellen, då denna håller samman vårt arbete och ska säkra att vi lever upp till våra egna krav på hållbarhet och kunskapsbaserat arbete.

Foldern finns för gratis nedladdning här:

ENABLE Sverige 2020

 

Bakgrund

Vintern 2017/2018 inledde vi en grundlig ombildning av vad som då kallades ENABLE-projektet. Bland annat stramade vi upp vår organisation och breddade vår verksamhetsinriktning. Vi gick från den dåvarande fokuseringen på polisverksamhet, vetenskapliga studier och rapportskrivning samt internationella nätverk, till en bredare inriktning mot samtliga aktörer runt elitfotbollen, en större operativ närvaro samt en mer fokuserad inriktning mot den svenska elitfotbollskontexten.

Första fasen av ombildningsarbetet presenterades i ”Perspektiv på svensk fotboll” (2018). I och med den nya skriften och årets arbete för att ombilda oss till en ideell förening samt att säkra ett långsiktigt engagemang för svensk fotboll från vår sida, ser vi ombildningen som genomförd.

Systemöversikt och rekommendationer 2020

ENABLE Sverige har presenterat en översiktlig kunskaps-sammanställning om arbetet med svenska elitfotbollsevenemang för säsongen 2020. Presentationen görs i ett översiktsdokument och en fördjupande bilaga. Båda är tillgängliga gratis här på hemsidan.

Vi har under vintern sett över den systemöversikt över arbetet med svenska elitfotbollsevenemang som vi släppte i höstas. Vi har justerat dokumenten och uppdaterat med nyheter som skett under vintern.

Parallellt med lanseringen av de uppdaterade dokumenten pushar vi åter för de systemförstärkande rekommendationer om åtgärder för fördjupad samverkan som vi lanserade ifjol.

Ni hittar dokumenten här:

Arbetet runt svenska elitfotbollsevenemang – En systemöversikt
Fördjupning och sammanhang – bilagan
Rekommendationer

ENABLE Sveriges rekommendationer inför säsongen 2020

Arbetet runt svensk elitfotboll – främst bedrivet av SvFF, SEF, elitklubbarna och Polisen i nära relation med supportermiljön – är internationellt erkänt som gott. De innebär dock inte att det inte kan bli bättre, något 2019 års villkorsdebatt visat. ENABLE Sverige presenterar därför här fem rekommendationer inför säsongen 2020, om hur vi tror nämnda aktörer kan utveckla arbetet.

Måndagen den 2/12 presenterade ENABLE Sverige ett informationsmaterial avsett att underlätta förståelsen för hur arbetet med svensk elitfotboll fungerar som system – hur olika delar påverkar varandra.

Vi annonserade redan i det sammanhanget, att vi i ett nästa steg även skulle presentera rekommendationer till de primära aktörerna, om hur arbetet kan utvecklas inför 2020.

Ni hittar rekommendationerna här.

 

Fem rekommendationer

Utifrån ovan nämnda systemförståelse, den kunskapsbas vi till tillämpar samt en analys av 2019 års stora fråga – villkorskonflikten – framför vi fem rekommendationer.

Dess syfte är på kort sikt att bidra till att normalisera samverkansrelationerna och på lång sikt att stärka systemet som omger arbetet med elitfotbollen, för att underlätta samverkan samt göra arbetet mera kunskapsbaserat och krisresistent.

Två av rekommendationerna riktar sig till samtliga aktörer gemensamt; dessa handlar om att stärka systemet.

De tre övriga riktas till aktörerna Polisen, SvFF / SEF samt SFSU enskilt – en för respektive part. Dessa handlar om att på olika sätt bidra till ökad samverkan, kunskapsutveckling eller legitimitet.

Arbetet runt svenska elitfotbollsevenemang – En systemöversikt 2019

Arbetet för säkerhet och trygghet runt svenska elitfotbollsevenemang väcker ofta het, offentlig debatt. Det finns många åsikter om vad som bör göras. Det är dock svårt att tillgodogöra sig både nödvändig kunskap om enskilda fackområden och den överblick som krävs för att förstå hur systemet fungerar – hur olika delar påverkar varandra. Det gör att debatten om hur arbetet kan utvecklas lätt blir kontraproduktiv. ENABLE Sverige presenterar därför ett unikt verktyg avsett att underlätta helhetsförståelsen.

 

Arbetet för en välkomnande, säker och trygg elitfotboll är komplicerat. Det omfattar en rad aktörer och en mängd publikkategorier med olika behov och önskemål. Det kräver olika yrkesroller, kompetenser och arbetsmetoder. Och det ringas in av ett juridiskt, ekonomiskt och socialt system, eftersom elitfotbollen är en integrerad del av omgivande lokalsamhällen.

Som helhet är systemet så komplext att till och med erfarna praktiker ofta har svårt att både förhålla sig till dess specifika fackområden och samtidigt behålla ett helhetsperspektiv. För utomstående – tex media, politiker eller allmänhet – är det nära nog omöjligt.

Att både det holistiska och det specifika perspektivet är närvarande i diskussioner om arbetet, är dock helt avgörande för att inte slutsatser eller eventuella åtgärder ska bli fel. I annat fall kan en åtgärd i en del av systemet, lätt orsaka negativa effekter i en annan.

 

ENABLE Sverige presenterar…

ENABLE Sverige presenterar av det skälet en unik översikt, där vi försöker beskriva hela systemet i ett sammanhang. Materialet är omfattande, men sökbart via ett begreppsregister. Vår förhoppning är att det på sikt ska kunna bidra till att underlätta systemförståelsen och göra det holistiska perspektivet mera närvarande i fackdiskussioner och debatt. Materialet finns i två dokument:

  1. ”Arbetet kring svenska elitfotbollsevenemang – En systemöversikt 2019” – en översikt över säkerhets- och trygghetsarbetet runt svenska elitfotbollsevenemang. Ambitionen är att så kort och överskådligt som möjligt systematisera och skissa helheten i systemet: vilka de primära aktörerna är, hur de arbetar tillsammans, deras mål med arbetet, juridiska och andra förutsättningar samt operativa arbetssätt både i samverkan och operativt kring matcherna.
  2. ”Fördjupning och sammanhang” är en bilaga till översikten. I denna finns fördjupande faktatexter som utvecklar de teman som presenteras ytligt i systemöversikten, samt friare kommentarer som sätter dem i ett aktuellt sammanhang.

Ladda ner ”Arbetet runt svenska elitfotbollsevenemang” gratis här.

Ladda ner bilagan ”Fördjupning och sammanhang” gratis här.

 

Vad hoppas vi uppnå?

Syftet med systemöversikt och bilaga är att öka medvetenhet och kunskap, men även att öka de arbetande parternas motpartsförståelse och förmåga att samverka. Mera specifikt hoppas vi verktyget ska bidra till:

  • Kunskapsöverföring – att underlätta överblick och helhetsförståelse för praktiker inom fotbollen och Polisen (inte minst nyanställda), samt för beslutsfattare, media och intresserad allmänhet.
  • Underlätta helhetsperspektiv – att hjälpa aktörer att behålla ett systemperspektiv i diskussioner om enskilda fack- eller problemområden. Detta både för att bidra till en positiv utveckling och för att försvara befintlig ’good practice’.
  • Underlättande av samverkan – detta genom att parterna får ett diskussionsunderlag, som kan medvetandegöra dem om eventuella skillnader i respektive lägesbilder och förförståelse av arbetet.

 

Preliminär version – ett levande dokument

Det ska dock sägas att en översikt av det här slaget är oerhört svår att göra på ett sätt som både blir överskådligt och samtidigt så sakligt att alla parter känner igen sig i det. Hur svårt, visas bland annat av att det inte finns någon motsvarighet till det här materialet någonstans i Europa. Vi har, med stöd av aktörer med insikt i alla parters perspektiv, arbetat på översikten i över ett år.

Trots våra ambitioner är dokumentet därför knappast perfekt; vi behöver hjälp att utveckla och förbättra det. Vi ser därför detta som en preliminär version, som vi avser uppdatera inför säsongen 2020 utifrån feedback och eventuella reformer som sker under vintern. Om verktyget är uppskattat av våra partners och andra intressenter, kommer vi därefter utveckla det löpande från säsong till säsong.

 

Nästa steg: rekommendationer inför 2020

Vi vill betona att det här verktyget inte bara syftar till kunskapsökning för kunskapens egen skull. Vår förhoppning är att förstärka en lösningsorienterad och konstruktiv utveckling av arbetet med svensk elitfotboll.

Med systemöversikten, den akademiska och erfarenhetsbaserad kunskapsbas vi använder samt en analys av nuläget kring svensk elitfotboll, har vi därför även tagit fram rekommendationer till de primära aktörerna – SvFF / SEF, SFSU och Polisen – inför säsongen 2020. Vi kommer använda översiktsmaterialet för att illustrera hur rekommendationerna förhåller sig till det befintliga systemet.

Vi presenterar systemöversikten och bilagan idag. Rekommendationerna kommer vi att presentera torsdagen den 5/12.

“Uppenbart kyligt” – Konflikt och samverkan i styrningen av svensk fotboll

Sammanfattning av: “Decidedly frosty” – Conflict and cooperation in the management of Swedish Elite football matches, idrottsforum.org

Fotbollssäsongen 2019 har i hög grad präglats av konflikten kring den så kallade villkorsstrategin mellan fotbollens aktörer, den svenska supportermiljön samt polisen. I en ny artikel från ENABLE Sverige  – ’”Decidedly frosty” – Conflict and cooperation in the management of Swedish Elite football matches’ – publicerad på Malmö Universitets Idrottsforum.org den 23 oktober, analyserar Jonas Havelund och hans kollegor utvecklingen. Hur kan vi förstå bakgrunden till konflikten? Vad är det som hänt? Vilka effekter kan utvecklingen förväntas få och vad kan göras åt det? Artikelns syfte är att belysa hur legitimiteten mellan parterna – och därmed gruppdynamiken inom fotbollen – påverkats av händelseutvecklingen. Analysen som ligger till grund för artikeln var klar i mitten av oktober 2019, då artikeln även skrevs. Förutom att i stora drag gå igenom händelseutvecklingen under 2019 och dess effekter, backar artikeln ett steg och söker orsakerna till utvecklingen.

Forskning som utfördes i Sverige mellan 2014 och 2017 visade att Sverige internationellt sett låg i framkant avseende god praxis i samarbetet mellan huvudparterna runt svensk fotboll. Med ”huvudparterna” avses här fotbollens representanter genom Svenska Fotbollförbundet (SvFF), Svensk Elitfotboll (SEF) samt elitfotbollsklubbarna, den svenska supporterrörelsen representerad av Svenska Fotbollsupporterunionen (SFSU) och lokala supporteraktörer samt polisen. Fotbollens introduktion av SLO-rollen och polisens investering i ökad kapacitet för dialog med klubbar och supportrar, exempelvis genom införandet av Delta 80-enheter, förbättrade samtliga parters förmåga att genom kommunikation och samarbete skapa ömsesidig förståelse och legitimitet. Detta var inte resultatlöst. Som exempel enades SEF och SFSU 2014 om att SFSU fortsättningsvis skulle vara supporterrörelsens formella representant vid samtal mellan parterna. Avtalet omfattade gemensamma mål som syftade till att skapa en välkomnande, trygg, säker och stämningsfull miljö för alla som besöker en fotbollsmatch. Samma mål utgjorde även grunden i en nationell strategi för perioden 2014–2017, som togs fram av den svenska polisen (representerad den svenska polismyndigheten, den svenska åklagarmyndigheten och de tre största polisregionerna i Sverige), svensk fotboll (representerad av SvFF och SEF) samt av representanter från ishockeyn och bandyn. Strategin löpte emellertid ut 2017 och därmed förändrades förutsättningarna för det samarbete som omgav idrotten. Under säsongen 2019 har detta, samt en nationellt enhetlig tillämpning av den så kallade villkorsstrategin, bidragit till en eskalerande misstro mellan parterna, något som har påverkat deras arbetsrelationer på ett betydande sätt.

 

Bakgrunden: från fakturor till villkorsstrategi

Bakgrunden till 2019 års debatt om villkorstillämpning är flera år gammal. Svenska myndigheter har upprepade gånger diskuterat den utmaning som kostnader för polisbevakning i samband med fotbollsevenemang innebär. De alternativ som lagts fram för att sänka kostnaderna har varierat från att minska antalet poliser vid evenemangen till att kräva att klubbarna betalar för polisens närvaro. Mellan 2011 och december 2013 prövade polisen det senare alternativet och fakturerade klubbarna för polisens insatser. Detta förfarande kritiserades emellertid hårt av klubbarna och resulterade i vad Statskontoret har beskrivit som ett ”kyligt” samarbetsklimat mellan polisen och klubbarna.[1] Den 1 januari 2014 avskaffades därför den lag som möjliggjorde ersättningssystemet. Polisen och svenska myndigheter fortsatte dock att söka alternativ som kan minska de polisresurser som tas i anspråk. Statskontoret publicerade 2015 rapporten Den ifrågasatta avgiften. Om arrangörers skyldighet att ersätta polisens bevakningskostnader. Av rapporten framgår att både polisen och fotbollsklubbarna upplever att samarbetet i mycket hög grad förbättrades när lagen avskaffades, men samtidigt konstaterar rapporten att poliskostnaderna inte har minskat. Därför pekar rapporten på att det vore mer praktiskt att arbeta med villkorsgivning:

“Sedan 2015 arbetar polisens nationella operativa avdelning och rättsavdelning med att föra ut en villkorsstrategi i organisationen. Syftet är att underlätta för arrangören att få ett säkert evenemang och att minska uttaget av polisiära resurser. Inriktningen mot skärpta villkor har inte något direkt samband med ersättningsfrågan, utan enligt polisen är det en nödvändig åtgärd för att få idrottsarrangörer att ta det ansvar som krävs” (Statskontoret, 2015, s. 56).

Rapporten från Statskontoret påvisar även en önskan om den nationella enhetlighet beträffande villkorens utformning som vi har sett under 2019, då följande konstateras i rapporten:

”Ytterligare ett syfte med strategin är att polisens villkor ska vara desamma oavsett var i landet evenemanget anordnas. Arrangörerna ska därmed få samma bemötande av polisen i hela landet. Den nationella strategin syftar alltså till en ökad tydlighet jämfört med tidigare då olika polismyndigheter gjorde på olika sätt.” (Statskontoret, 2015, s. 56).

 

Villkorsstrategins innebörd

Som en del av villkorsstrategin presenterade polisens rättsavdelning 2016 två verktyg, de så kallade ”Åtgärdstrappan” och ”Villkorsstegen”. Dessa beskrevs i Polismyndighetens riktlinjer för villkorsgivning i samband med offentliga tillställningar i form av idrottsarrangemang, även omnämnt som PM 2016:21. Tanken bakom Åtgärdstrappan är att en progressiv villkorsgivning ska kunna tillämpas gentemot en arrangör efter att en incident inträffat, för att undvika att den upprepas. Villkorsstegen beskriver hur dessa villkor ska tas fram och utformas. Polisens riktlinjer fastställer att villkoren ska utgå från det specifika sammanhanget, de bör diskuteras med arrangörerna och de ska riktas mot problemorsakerna. De understryker därtill vikten av proportionalitet och tillämpning av åtgärder som under omständigheterna orsakar så få störningar som möjligt. Tillämpade åtgärder var före 2019 sådant som användning av staket, rekrytering av extra säkerhetspersonal och skärpt visitering till minskad arenakapacitet. Verktygen användes oberoende i olika polisdistrikt under 2017 och 2018 och i den mån de orsakade slitningar, så var det på lokal nivå. I början av säsongen 2019 uppstod emellertid konflikter mellan polisen, klubbarna och supportrarna, då polisen utvidgade villkorstillämpningen till att exempelvis omfatta förbud mot vissa typer av flaggor (som ibland använts vid förberedelse till otillåten pyroteknikanvändning) och dessutom föreföll koordinera Åtgärdstrappan och Villkorsstegen nationellt. Det senare bekräftades när polisen i maj 2019 fattade ett inriktningsbeslut om hur riktlinjerna från 2016 ska tolkas. Beslutet ligger i linje med den beskrivning av villkorsstrategin som presenterades av Statskontoret 2015, då det är inriktat på nationell enhetlighet och sammankopplar en specifik brottslig handling (exempelvis användning av pyroteknik) med ett visst tillagt villkor (främst minskad arenakapacitet), såvida inte mindre ingripande åtgärder kan identifieras. Klubbar och supportrar har sett dessa och liknande villkor som en kollektiv bestraffning och en onödig upptrappning av repressiva åtgärder. De har vidare betraktats som oproportionerliga och upplevts sakna koppling till de incidenter de är avsedda att kontrollera.

 

Effekterna: konflikt och försvagad legitimitet

Som helhet tyder den pågående debatten och dess uttryck på att den villkorstillämpning som strategin inneburit, har skapat en stark känsla av misstro och orättvisa bland klubbar, supportrar samt inom SvFF och SEF. Supportrarna har uttryckt sitt missnöje genom exempelvis tifon, flaggor och budskapsbanderoller riktade mot polisen, ramsor som enar rivaliserande supportrar i motståndet samt en överväldigande kritik på sociala medier, alltihop på en nivå som normalt inte förekommer. Samarbetsklimatet mellan parterna inom svensk fotboll och polisen, som förut betraktades som föredömligt, har försämrats så mycket att det inneburit offentlig konflikt. Situationen vittnar om ett kraftigt reducerat ömsesidigt förtroende och en försvagad grad av legitimitet i synen på polismyndigheten. Därmed har även resultatet av de tidigare legitimitetsstärkande investeringarna undergrävts. Analysen i ”Decidedly frosty” tyder på att det primära orsaken kan härledas till villkorsstrategins införande samt den mera ensidiga betoning på tvingande, rättslig tillämpning i arbetet med fotbollen som denna inneburit. Även sekundära orsaker har identifierats, i det faktum att den nationella strategin 2014-2017 mellan alla relevanta parter, har ersatts av ett avtal mellan enbart polisen och Riksidrottsförbundet (RF). Avtalet med RF var principiellt och skulle kompletteras med ett operativt avtal med fotbollsaktörerna. Detta gjordes emellertid inte, något som tycks ha inneburit ett större avstånd mellan parterna (denna aspekt behandlas utförligare i artikeln). Den vikande legitimiteten påverkar alla aspekter av säkerhetsarbetet inom svensk fotboll negativt. Från den synvinkeln framstår villkorsstrategin som kontraproduktiv och skadlig för det tidigare gemensamma målet: att göra svensk fotboll till en välkomnande, trygg och säker del av det svenska samhället. Den står även i skarp kontrast mot kärnan i polisens SPT-koncept, som med sina konfliktreducerande principer handlar om att stärka polisens effektivitet genom att bygga upp myndighetens legitimitet. Det ska tilläggas att vikande polislegitimitet medför ett större beroende av kontrollerande och repressiva metoder, vilka i regel är mera resurskrävande att upprätthålla över tid. Detta innebär en risk för att man motverkar det underliggande målet från Statskontorets rapport 2015, som handlade om att sänka polisens fotbollsrelaterade kostnader.

 

Rekommendationer

Att bygga upp relationerna mellan parterna var en lång och sårbar process, men det har under flera år gjorts framgångsrikt. Den utveckling som beskrivs i denna artikel har emellertid på kort tid gjort en enormt stor skada på samverkansrelationer och upplevd legitimitet hos polisen bland supporter- och fotbollsaktörer. Av analysen framgår tydligt att polisen är en komplex organisation, där initiativ som tas och investeringar som görs på operativ nivå avseende förtroendeskapande samarbete genom dialog, kan undergrävas av förändringar som införs på strategisk policynivå. En första rekommendation för att vända utvecklingen är därför att pausa villkorsstrategin. Med en pausad och helst omprövad strategi, bör en normalisering av relationerna kunna inledas. För att långsiktigt återupprätta goda arbetsrelationer och en känsla av legitimitet och förtroende rekommenderas parterna att bygga sitt samarbete på en respekt för behovet av samtliga parters medverkan och kompetens. Den nationella strategin 2014–2017 var inte perfekt, men den skapade en infrastruktur i samverkan som gav viss stabilitet. Detta avtal löpte emellertid ut 2017 och ersattes av ett ramavtal mellan polisen och Sveriges Riksidrottsförbund. Avsikten var att även skriva ett operationellt avtal med fotbollens aktörer, något som ännu inte gjorts. En andra rekommendation är därför att alla relevanta parter som är verksamma runt fotbollen tar fram och undertecknar en nationell operativ överenskommelse, som bland annat anger gemensamma mål samt former för framtida samverkan.

Som framgick av perioden 2014–2017 behöver inte samarbetet inom svensk fotboll vara ”decidedly frosty”.

 

[1] Statskontoret har i uppdrag att tillhandahålla relevant, specifik och användbar dokumentation till regeringen och departementen som grund för beslut om omprövning och rationalisering. Termen ”decidedly frosty” används i den offentliga engelska sammanfattningen av rapporten: Den ifrågasatta avgiften. Om arrangörers skyldighet att ersätta polisens bevakningskostnader (2015:27).

ENABLE Sverige till hållbarhetskonferens i Barcelona

ENABLE Sverige har av fotbollsnätverket European Football for Development Network (EFDN) blivit inbjudna för att presentera vårt arbete på en internationell konferens om hållbarhet inom fotbollen. Konferensen äger rum på Camp Nou i Barcelona i november.

ENABLE Sverige representeras av Filip Lundberg Verendel, som kommer beskriva vår arbetsmodell för en positiv och hållbar utveckling av svensk fotboll, samt hur vi under 2019 sökt bidra till detta genom en nyanserad och kunskapsbaserad närvaro i den offentliga debatten. EFDN är ett stort nätverk av fotbollsaktörer såsom fotbollsklubbar, ligor och förbund. Dess konferenser syftar till att sammanföra fotbollsaktörer från hela Europa. Man visar upp goda exempel, utbyter erfarenheter och presenterar olika lösningar på gränsöverskridande utmaningar bland mycket annat.

Från ENABLE Sveriges sida är vi glada och stolta över inbjudan, då den är ett uttryck för att det finns ett stort intresse både för vårt arbete och för den svenska fotbollsmodellen i allmänhet ute i Fotbollseuropa.

 

EFDN beskriver själva eventet:

”Den 19- 20 november 2019 kommer vi att organisera vår 13: e EFDN ’CSR in European Football’ -konferens på Camp Nou, hem för FC Barcelona. Årets konferens kommer inte bara att sammanföra pionjärerna och experterna på fotbollsbaserade CSR-program och evenemang, utan kommer också att lyfta fram de bästa samhällsprogrammen i europeisk fotboll samt visa upp de senaste trenderna inom CSR i europeiska fotbollsklubbar, ligor- och fotbollsförbund.

Vid detta evenemang förväntar vi oss att välkomna 200+ företrädare som representerar 85+ klubbar, engagerade ligor och fotbollsförbund från 30+ länder över Europa”.

 

Mer information: